tisdag 28 februari 2017

Prov i källkritik

För att bedöma elevernas källkritiska förmåga testar vi dem ibland med ett prov. Provet föregås alltid med praktiska övningar och arbete med källkritik, så att eleverna har tillfälle att öva innan de bedöms.

Nyligen testades eleverna i år 5 i samband med en historialektion. Det var ett oförberett prov som hade föregåtts av en lektion i källkritik samma vecka. Innehållet i den förberedande lektionen var följande:
  • Genomgång muntliga/skriftliga/materiella källor
  • Praktisk övning hämtad från boken Sökrummet
  • Genomgång primär/sekundärkällor
  • Praktisk övning hämtad från boken Källkritik med källspanarna
  • Praktik övning där eleverna fick titta på olika källor och värdera dessa utifrån de källkritiska frågorna.
  • Genomgång av de olika källorna, skriva resonemang tillsammans.

De källor eleverna fick värdera var följande:

Källa 4: Utdrag ur en lärobok i historia

Eleverna fick använda sina lärplattor för att undersöka källorna.
Eftersom vi hade bestämt att de skulle få ett oförberett prov som liknade den praktiska övningen där de fick titta på olika källor så la vi stor vikt vid att formulera källkritiskt gångbara resonemang kring källorna. Vi gjorde detta gemensamt i klassen och vi klargjorde skillnaden mellan ett enkelt, utvecklat och välutvecklat resonemang.

Vid provtillfället såg uppgiften ut så här:

Du ska göra ett arbete om den heliga Birgitta och har hittat tre källor som alla berättar om henne:
  • en wikipediaartikel
  • heliga Birgittas dagbok
  • en lärobok i historia från 1985
Resonera kring dessa källors användbarhet. Använd dig av de källkritiska frågorna och ta med både fördelar och nackdelar. Kom ihåg att ställa frågorna vem? varför? hur? när? till källorna!


Eleverna enbart tänka sig källorna, inte titta på dem på lärplattorna eller i fysiskt exemplar. Detta upplevdes som lite krångligt, men då de hade fått resonera kring liknande källor vid övningstillfället ansåg vi att de skulle kunna resonera kring dessa tänkta källor också.

Förra läsåret fick eleverna göra en likande bedömningsuppgift, fast då inom ämnet geografi. Jag har tittat på resultaten från det tillfället och jämfört dessa med resultatet från denna uppgift och sett en klar förbättring då alla blev godkända vid detta tillfälle. Vid det förra bedömningstillfället var det några som blev underkända. Om man tittar på kunskapskraven för år 6 så har andelen E har minskat rejäl, och andelen C är fler. Ett resultat eleverna inte hade uppnått ifall de inte hade fått kontinuerlig undervisning i källkritik.



fredag 27 januari 2017

Lilla Aktuellt

I förra veckan var Lilla Aktuellt på besök för att filma en lektion i källkritik och även intervjua elever om hur man är källkritisk. Klassen de besökte var 5a, som faktiskt har viss vana av att bli filmade då Östnytt besökte dem för ett par år sedan, även då handlade det om källkritik.

Inslaget sändes i tisdags och här kan du kolla på det:

http://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/lilla-aktuellt/12082098

Det finns även ett klipp där våra elever ger sina bästa källkritiska tips:

http://www.svtplay.se/klipp/12073682/4-tips-det-ska-du-kolla-for-att-se-om-nyheten-ar-sann?info=visa

Genreläsning på läslovet och julovet

Inför Läslovet fick eleverna med sig en blankett hem där de skulle fylla i vilken genre de brukade läsa och välja en ny genre som de skulle testa under lovet. Efter att de läst boken skulle de fylla i vad de tyckte om boken, och utvärdera om kunde/inte kunde tänka sig att läsa något liknande igen. De som lämnade in en ifylld lapp var med i en utlottning av bokpriser.

Denna utmaning skapade ett stort engagemang hos eleverna. Veckan innan lovet hade alla klasser lånetid och det var många som frågade och ville ha hjälp att hitta en ny genre. Flera elever gjorde lite oväntade val, till exempel var det många killar som valde en hästbok, något som inte är så vanligt annars.



 
Efter lovet märktes en stor efterfrågan på olika genrer. Några hade testat en ny genre och ville ha tips på fler bra böcker inom samma genre. Vi fick extra medel för att köpa in fler böcker inom de genrer som vi kände att vi behövde utöka.
 
När det närmade sig jullov bestämde vi oss för att fortsätta arbetet med att få eleverna att läsa i olika genrer. Det läsbingo eleverna i år 3-6 fick med sig hem innehöll några tomma rutor, där skulle eleverna själva rita eller skriva en genre de hade läst. De som lämnade in en bingobricka med minst en bingorad var med och tävlade om bokpriser.

 
För att fortsätta arbetet med genreläsningen kommer vi under bokveckan senare i vår ha en omröstning om vilken genre som är populärast på Hjulsbroskolan.

onsdag 25 januari 2017

Person- och miljöbeskrivningar utifrån klassiker

Tillsammans med de tre lärarna i svenska år 6 planerade jag ett arbetsområde som skulle låta eleverna öva på att skriva person- och miljöbeskrivningar. Då vi tidigare arbetat mycket med klassiker, de bearbetade versionerna av Maj Bylock, och visste att det var lätt att låna in flera exemplar av dessa, valde vi att utgå ifrån dessa klassiker och arbeta med eget skrivande utifrån dem.

Vi lånade in exemplar av Skriet från vildmarken av Jack London, Den flygande holländaren av Frederick Marryat, Ringaren i Notre Dame av Victor Hugo, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Eftersom böckerna är bearbetade och förkortade så blir beskrivningarna av karaktärer och platser rätt så kortfattade. Att låta eleverna utgå från den information de får i boken och fantisera vidare kring personer och miljöer kändes som ett bra upplägg.

Eleverna fick läsa i grupper om tre-fyra. Vi delade upp läsningen på fem veckor. Den första veckan skulle eleverna läsa tre-fyra kapitel och efter läsningen skulle de utifrån ett utdrag ur det de just läst göra följande uppgift:

- Vilka prepositioner hittar du?
- Vilka prepostionsfraser hittar du? Skriv av hela meningen och markera prepostionsfrasen.
- Vilka adverb hittar du? Skriv av hela meningen.
- Sammanfatta kapitlet du just läst kortfattat.

Under vecka två och tre skulle eleverna arbeta med personbeskrivningar (gestaltningar). Dessa lektioner höll Frida, som var trainee på skolbiblioteket under tio veckor i höstas, i. Hon läste exempel på olika typer av personbeskrivningar. Hon tipsade eleverna om att de skulle använda lika mycket verb som adjektiv. Uppgiften till eleverna var följande:

1. Läs 3 kapitel i boken
2. Välj ut en karaktär i boken
3. Skriv ner vad ni fått veta om karaktären i en punktlista
4. Skriv en egen text om den karaktären som gestaltar personligheten
Fortsätt på meningen:
”Jag gick in i rummet, där stod…”

De som ville fick läsa sina beskrivningar högt för resten av klassen.


Vecka fyra och fem var det dags för eleverna att arbeta med miljöbeskrivningar. Jag började med att läsa ett utdrag ur Ronja Rövardotter, avsnittet när Ronja går ut i skogen för första gången. Med det avsnittet som inspiration fick eleverna följande uppgift:

- Välj ut en miljö ur boken
- Bestäm vem som ska vistas i miljön (ska vara en person ur boken)
- Fundera över om personen hemmastadd i miljön? Eller är miljön ny för hen?
- Använd alla sinnen för att beskriva miljön – syn, hörsel, lukt, känsel, smak
- Beskriv hur personen interagerar med miljön

Om eleverna hade svårt att komma igång rekommenderade jag dem att spalta upp följande på ett papper:

ser        hör       luktar      känner

Under varje ord fick de skriva ord som de kom att tänka på när de tänkte på miljön. Under känner kunde de skriva både sådant som de kände fysiskt och psykiskt.


Det producerades många intressanta miljöbeskrivningar under dessa två lektioner!

tisdag 24 januari 2017

Höstpratarna

Höstpratarna är ett projekt som vi arbetat med tidigare här på skolan. Då var arbetet tätt knutet till arbetet med Mördarens apa, som vi arbetade med under en lägre period och kopplade olika textgenrer till. En del bestod i att eleverna skulle skriva en självbiografi, då man kan läsa Mördarens apa som Sally Jones självbiografi. Självbiografin spelades sedan in i GarageBand och publicerades på en blogg.

Detta läsår har vi upprepat arbetet, dock har vi inte läst Mördarens apa högt. Eleverna fick en introduktion till arbetet genom att jag kom och läste högt ur en självbiografi för dem, utan att berätta vad det var för bok eller typ av text. Vi lyssnade sedan på några korta avsnitt ur Höstpratarna 2014. När eleverna fick veta att de skulle spela in liknande program blev reaktionerna lite blandade, precis som förra omgången. Då som nu var det ett ganska stort motstånd till uppgiften innan, men efteråt dominerade känslan av stolthet över att ha gjort något bra, något som många ville lyssna på.

Efter introduktionen fick eleverna börja fundera på fem livshändelser som de skulle skriva om i sin biografi. Utifrån dessa skrev de sedan sin biografi. När skrivandet började lida mot sitt slut kom jag och introducerade nästa del av arbetsområdet. Vid ett lektionstillfälle lyssnade vi på två olika sommarpratarprogram och funderade över sommarpratarnas framställning - vad var bra och vad skulle kunna ha gjorts bättre? Efter det arrangerade jag en "pratkör". Eleverna fick samma text framför sig som de skulle läsa högt. På tavlan hade jag orden som syns på bilden nedan:


Under tiden som eleverna läste pekade jag på ett eller två ord och de skulle anpassa sin röst efter det/de orden. Eleverna fick sedan träna vidare på att läsa sin självbiografi utifrån den känsla de ville förmedla.

När de kände sig väl förberedda var det dags för dem att spela in sin biografi. Vi använde appen GarageBand för inspelningen och de färdiga programmen publicerades på klassernas respektive bloggar. Här kan man hitta alla programmen:


Faktatexter om insekter

Eleverna i år 3 arbetade under ett antal veckor i höstas med insekter. De fick välja att skriva om någon av följande insekter: mygga, nyckelpiga och myra.


Fokus denna gång var inte att hitta egna källor, de fick istället använda sig av ett antal faktaböcker som läraren i förväg plockat fram. Däremot var det viktigt att de jämförde informationen i de olika källorna. De använde sig av en tankekarta för att skriva ner den fakta de fått fram ur källorna.

Faktan skulle presentera i Keynote. Eftersom detta var en app som eleverna tidigare inte arbetat i hade jag genomgång i hur man använder appen samt repeterade hur man hittar bilder som är tillåtna att använda.

Eleverna fick göra en presentation med cirka fem-sex bilder. Följande rubriker skulle finnas med: klassificering, utseende, förekomst, föda, förökning och övrigt. Till sist skulle en källförteckning infogas.

När bildspelet var färdigt fick eleverna redovisa om sin insekt inför halvklass. De hade förberett sin presentation väl och gjorde väldigt bra muntliga framföranden!
  

Karla brottare och genrepedagogik

Med inspiration av projektet Mördarens apa som genomfördes i år 5 för ett par år sedan planerade jag och lärare i år 2 ett likande projekt med läsförståelse och genrepedagogik som centrala delar. Efter lite funderande bestämde vi oss för att utgå ifrån boken Karla Brottare av Anders Sparring.
 
Vi köpte in böcker så att alla elever fick var sin bok. Ibland läste lärarna högt ur boken, ibland fick eleverna parläsa. Till varje kapitel satte vi ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågorna kunde se ut ungefär så här (frågorna hör till kapitel 1):
 
Nya ord:

Knixa
Rörmokare
Ett litet kick
Packningar
Vattenlås
Grenrör
Vargtimmen
Lös i knäna
Storvuxen
Pickadoll
Handklovar
Nästippen

Frågor på raden:
- Hur gammal är Karla?
- Vilka personer består Karlas familj av?
- Vad jobbar Karlas pappa med?
- Vad är Karlas storebrors största intresse?
 
Frågor mellan raderna:
- Vad tror du Martin vill jobba med när han blir stor?
- Stanna upp på sidan 10 och fundera över vad som kommer hända mellan polisen och Karla. ”Det fanns liksom bara ett sätt att ta reda på det” – vad menas med det? Vad tror du kommer att hända?
- Vad vet vi om Karla? Beskriv henne till utseende och sätt.
- Vad vet vi om Karlas familj?
 
Frågor bortom raderna:
- Hur skulle du ha känt om Karla gick i din klass? Skulle du vara rädd för att bli nedbrottad? Eller skulle du tycka att det vore roligt?


Vi delade in boken i fyra delar och till varje del planerade vi en skrivuppgift. De fyra delarna behandlade följande texttyper: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text
 
Skrivuppgiften kopplad till kapitel 1-4 bestod i att eleverna skulle skriva en beskrivande text om sig själva, sin familj och sitt hem. I de kapitel eleverna just läst fick vi mycket information om Karla, hennes familj och hur det såg ut hemma hos henne.
 

Uppgiften till kapitel 5-8 var att skriva en faktatext om yrken. I boken figurerar flera olika yrken: rörmokare, fritidspedagog, servistris och polis. Eleverna fick i grupp intervjua olika personer på skolan om ett yrke de haft/har. Efter det fick de två och två skriva en faktatext om just det yrket. Det resulterade i faktatexter om skolbibliotekarie, servitris, lärare, speciallärare, föreståndare i skolköket, skolsköterska, fritidspedagog, och administratör. Texterna skrevs i PicCollage. Till kollaget infogades en bild som eleverna tagit själva på den intervjuade.


Arbetsgång till arbetet med intervjun

Faktatexten skrevs först i NE författa eller Skolstil

Och sedan infogades texten och bilden i PicCollage
Till kapitel 9-13 var uppgiften att skriva en instruerande text. Eleverna fick skriva recept. Uppgiften passade bra då Karla lagar varm choklad i det kapitel eleverna just läst.

Till den sista delen, kapitel 14-17, skulle eleverna skriva en återgivande text. Texten skulle handla om "min morgon" och för att ge eleverna ytterligare exempel på hur man kan skildra en morgon läste vi två andra texter och jämförde dessa med Karlas morgon så som den är beskriven i boken. De andra texterna vi läste var kapitel 1 i Monstret i natten av Mats Strandberg och kapitel 8 i Svartle av Håkon Övreås.

Eleverna gillade verkligen boken och den passade väldigt bra för det tänkta ändamålet.