tisdag 25 juni 2013

Källa? En sån har vi i vårt hus! - om källkritik och informationssökning i förskoleklasserna

Det avslutande temat i arbetet med förskoleklasserna fick gå under namnet Källspanarna. Syftet med temat var att göra eleverna medvetna om hur man kan hitta information och hur man ska hantera den information man hittar. Vid planeringen av lektionerna inspirerades jag av materialet Nosa på nätet, utarbetat av Statens medieråd och bloggen ibiblioteket, där två skolbibliotekarier från Växjö skriver om skolbiblioteksverksamheten på deras två skolor.

Jag inledde temat med att läsa Fiskögon, sopor och annat smaskens av Thérèse Bringholm, Inger Scharis och Lena Forsman. Efter läsningen fick eleverna fundera över hur de trodde att författaren hade gjort för att ta reda på all fakta i boken. Så här såg de fyra gruppernas förslag ut (numret inom parentes är antalet elever som skulle använda sig av det tillvägagångssättet om de själva skulle skriva en faktabok, man fick välja flera alternativ):

Vid nästa lektionstillfälle läste jag Sov gott och upp och ner av samma författare som ovanstående bok. Efter boken skrev jag upp ordet "källa" på whiteboarden. Det var ett svårt ord att läsa, jag fick hjälpa till. Sen frågade jag om det var någon som hade hört ordet förut och om de visste vad det var. I alla fyra grupperna kom förslaget "det som är längst ner på huset, som en vind fast där nere", "en sådan har vi i vårt hus". Eleverna tänkte alltså på ordet källare. Jag höll upp boken vi hade läst och "om jag säger att det här är en källa, tror ni på mig då?". En del skakade på huvudet. Jag visade fler källor: dagstidningar, tidskrifter. Jag läste upp vad de hade sagt vid förra tillfället (det som syns på bilden), och vi enades om att det där fanns flera exempel på olika typer av källor som författaren hade använt sig av.

Vid tredje tillfället läste vi Hönan heter Hulda av Leif Schack-Nielsen. Vid det tillfället var temat i förskoleklassen Bondgårdsdjur, därav valet av bok. Jag började med att kolla med dem vad de redan visste om hönor, och så skrev vi upp det på tavlan. Efter läsningen jämförde vi det vi redan visste med vad som stod i boken. Därefter fick de fundera på om vi kunde vara säkra på att det som stod i boken var sant. Jag frågade dem hur vi kunde göra för att kontrollera om faktan i boken stämde. Efter en stunds diskuterande kom vi fram till att det kunde vara bra att jämföra med någon annan bok, eller att fråga någon som kan mycket om hönor.

Vi fortsatte lite på samma tema vid det fjärde lektionstillfället. Då läste vi Småkrypsjakten av Helena Bross och Christel Rönns. Nu hade klasserna börjat med temat småkryp. Efter läsningen pratade vi om vilka olika sorters djur vi träffade på i boken. Av de djur som fanns med i boken valde vi att prata lite mer specifikt om myror. Vad fick vi lära oss om myror i boken? Är det som står i boken sant, det är ju inte en faktabok? var två frågor vi diskuterade. Så här såg tavlan ut:
 
 
Vi avslutade med att läsa en faktatext om myror och jämförde med det som stod i Småkrypsjakten.
 
Vid femte lektionstillfället läste vi Snabel@ upptäcker sin bokstav - en bok om datorn av Linda Palm och Jessica Lindholm. Jag hade skrivit ett snabel@ på tavlan och frågade eleverna när de kom om de visste vad det var för bokstav. En del kunde namnet på den, andra visste att det var något man använde när man skrev på datorn. Vi avbröt läsningen med att träna på att skriva snabel@s på datorn i samband med att Snabel@ skriver det i boken. Vi tittade på olika tillbehör till datorn, mus, usb-minne osv. Efter läsningen fick de berätta vad de själva brukade använda datorn till och vad deras föräldrar brukade använda datorn till. Avslutningsvis visade jag Länkskafferiet, och de fick sitta tre och tre med en iPad och klicka sig runt lite på sidan.
 
Min tanke från början var att vi även skulle hinna med att skriva en faktatext tillsammans, utifrån några utvalda källor. Men på grund av att många tillfällen gick bort i slutet av terminen hann vi aldrig med det. Förhoppningsvis kan det hinnas med nästa läsår, med kommande förskoleklass. Förskoleklasserna som nu börjar ettan till hösten kommer förhoppningsvis få ta del av det projekt som genomförts i detta läsårs etta, som du kan läsa om i ett annat inlägg här på Bokhjulet.

Informationssökning och källkritik i ettan

I den ena ettan genomfördes ett projekt med inriktning på informationssökning och källkritik i slutet av terminen. Projektet planerades tillsammans med läraren i klassen. Det här var innehållet i den pedagogiska planeringen:

Förmågor som eleven ska utveckla:
• söka information från olika källor och värdera dessa
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Delmål:
• strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• skriva på dator
• beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll organiseras
• informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn
• källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet

Att jobba med:
Lektion 1:
• Läsa Fiskögon, sopor och annat smaskens. Fråga eleverna om hur de tror författaren har hittat fakta. Fråga hur de själva skulle göra om de skulle skriva en faktabok.
• Gå igenom begreppet ”källa”. Vad är en källa? Låta eleverna ge exempel på olika källor. När kan man använda de olika källorna?
• Visa olika sidor på internet som är bra att starta på.

Lektion 2:
• Repetera olika sidor på internet som är bra att starta på, bland annat Länkskafferiet.
• Diskutera hur man kan veta om det är en bra sida? Finns det några strategier för att avgöra det? Jämför med böcker.

Lektion 3:
• Visa och läs 3 olika källor om ett husdjur. Ta ut det viktigaste i texterna tillsammans och skriv stödord på http://padlet.com/.

Lektion 4:
• Skriv en egen faktatext i word två och två på datorn utifrån det vi skrev på padlet vid förra lektionstillfället.
• Visa vilka bilder man får använda helt fritt.
• Infoga en bild i worddokumentet.

Tanken med lektion 1 och 2 var att de skulle få reflektera kring var man kan hitta information och hur man kan veta om informationen man hittar är tillförlitlig. De fick komma med förslag på olika typer av källor och fundera på vilken som de själva skulle använda om de skulle söka fakta. De allra flesta sa att de skulle gå ut på internet. Vi pratade om att faktaböcker ofta var faktagranskade, och de fick fundera på om det var samma för faktasidor på internet. De flesta trodde att det var så, och blev lite förvånade över att faktiskt vem som helst fick lägga ut information på internet, hur som helst. Vid andra lektionstillfället fick de söka på Länkskafferiet efter en sida om ett specifikt ämne, och försöka hitta vem som gjort sidan och när den gjordes.

Det var ett önskemål från eleverna att de skulle få skriva faktatext om ett husdjur. Vi bestämde att vi skulle jobba med marsvin. Det här var första tillfället i skolan då de fick använda sig av datorerna. De har skrivit en hel del faktatexter för hand tidigare under året, nu fick de skriva i word. De hade tidigare haft läxa i att skriva i word och lägga in dokumentet i vår lärplattform, så det kändes som om de flesta hade koll på hur man skulle använda programmet. Att infoga en bild i word var nytt för dem, nu skulle de ju dessutom hittta en bild som var "godkänd" att använda till skolarbeten. Efter instruktioner klarade de det galant. De tyckte att det här projektet var väldigt roligt, speciellt att skriva på padlet. Vi hade sidan uppe på projektorn hela tiden, de satt två och två och skrev "lappar" om det som de tyckte var de viktigaste faktan uifrån de texter vi läste. Det var roligt att se hur sidan växte fram med massa fakta om marsvin. Till det fjärde lektionstillfället hade vi ordnat lapparna i tre olika "högar": allmän fakta om marsvin, skötsel av marsvin och marsvinets mat.

Här nedan kan du se lite bilder från det sista lektionstillfället. Det skrivs faktatexter för fullt utifrån padletsidan som visas på projektorn.





måndag 24 juni 2013

Bokpratande elever

Som en avslutning på bokjuryprojektet, förutom att deltagande klasser fick glass, så bokpratade alla elever i fyran för elever i trean. De fick välja en bok var att presentera. Vi delade upp klasserna i mindre grupper för att det skulle bli lagom många boktips att ta del av. Treorna lyssnade intresserat när fyrorna presenterade sina böcker med stor inlevelse. Det här är ett område vi kommer att arbeta vidare med och utveckla till nästa år. Här ovan till höger ser du en bild från den gruppen som höll sina presentationer i biblioteket.

Fler tävlingar: bokmärkestävling och dikttävling

Vi har även haft två andra tävlingar här på skolan, numera traditionella: bokmärkestävling och dikttävling.

I år blev det tre vinnare i dikttävlingen, två från lågstadiet och en från mellanstadiet. Elever från bokrådet fick läsa inkomna bidrag och lägga sin röst på en dikt från lågstadiet och en från mellanstadiet. Om du är sugen på att läsa dikterna sitter de uppsatta i biblioteket tillsammans med tidigare års vinnare.

Årets vinnade bokmärken ser ut så här:
Två vinnare i förskoleklassen, och en vinnare i varje årskurs för övrigt. Samt två stycken tröstpriser, till de bokmärken som fick väldigt många röster men inte nådde hela vägen fram.

De vinnande bokmärkena kommer att kopieras upp så att de finns att ta i höst när man lånar lånar böcker.

Novelltävling

Som ett avslutande projekt i de båda sexorna anordnades en novelltävling. Alla skulle skriva en novell och illustrera den, sedan fick de välja om de ville vara med och tävla. Under deras avslutningslunch tillkännagavs vinnarna. Man kunde vinna pris för bästa novell och för bästa illustration. En vinnare i varje klass utsågs av en jury (bestående av bibliotekarie och bibliotekspedagog), men priset för bästa illustration gick till två vinnare i varje klass, då juryn inte kunde enas och en vinnare.

Här är juryns motiveringar för novellerna:

Vinsten går till novellen Olyckan för att den med hjälp av målande beskrivningar skapar en kuslig stämning som griper tag i läsaren.

och

Vinsten går till novellen Hålet för att den på ett så övertygande sätt beskriver ett sinnestillstånd präglat av ensamhet och för att dröm och verklighet vävs ihop så att man som läsare inte är säker på vad som är vad.

De vinnade illustrationerna ser ut så här:










torsdag 20 juni 2013

Besök av Ånestadsskolans biblioteksråd

I slutet av maj kom elever från Ånestadsskolans biblioteksråd på besök till oss. De fick träffa vårt bokråd. Vi började med att berätta lite om vårt bokråd, vad vi gör under ett läsår, och de fick berätta om sitt biblioteksråd. Efter det delade vi upp eleverna i grupper och de fick lösa ett klurigt korsord tillsammans. Eleverna bekantade sig med varandra, vi fikade lite och så avslutade vi med att leka 20 frågor innan det var dags för Ånstadsskolans elever att gå till bussen. Det var ett mycket lyckat möte som vi absolut måste upprepa ett annat år.