tisdag 6 maj 2014

Språkbruk i Norden

För andra läsåret i rad har vi genomfört projektet Språkbruk i Norden i de båda sexorna. Vi valde att ändra lite inför denna omgång, då vi kände att förra läsårets omfång var allt för stort.

Så här ser den pedagogiska planeringen ut för arbetsområdet:

Eleven ska utveckla sin förmåga att:

-Formulera sig och kommunicera i tal och skrift

-Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

-Söka information från olika källor och värdera dessa

Delmål 
(centralt innehåll som vi kommer in på):

-Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter dem emellan. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

-Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

-Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

-Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.  Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar.

Redovisning/bedömning:

-Elevens förmåga att söka information från olika källor och granska den kritiskt
(digitalt prov)

-Elevens kännedom om minoritetsspråken, dialektala skillnader samt likheter och skillnader i de närliggande språken (endast godkänd/inte godkänd).
(digitalt prov)

-Elevens förmåga att skriva faktatexter där ord, bild och ljud samspelar.
(faktatext i www.wikispaces.com)

Vad vi ska göra:

 -Titta på film, lyssna på radioprogram och föreläsning om de nordiska språken, minoritetsspråken samt olika dialekter.
-Söka information från olika källor om de nordiska språken, dialekter  och minoritetsspråken.
-Skriva texter parvis i wikispaces om de nordiska språken, dialekter samt minoritetsspråken, lägger in bilder, ljud mm.
-Redovisa muntligt för klassen för att delge och inhämta kunskaper.
Vi kan även arbeta med:
-Intervjuer med personer som har en annan dialekt eller pratar ett annat närliggande språk.

Arbetsområdet inleddes med en lektion där eleverna fick jämföra olika sidor på internet. Alla sidor handlade om djurförsök. Dessa sidor studerades:


Eleverna fick gå in på de olika sidorna och fundera på hur bra/dåliga dessa var som källa till ett arbete om djurförsök. Därefter diskuterade vi i helklass vad de kommit fram till i sina grupper. Den källa de ställde sig mest kritiska till var blogginlägget. Dels tyckte de att sidan hade för mycket reklam, och dels tyckte de att headern inte kändes speciellt seriös. Klasserna hade jobbat en hel del med argumenterande texter och kunde hitta sådana typer av formuleringar i texten. Det hade varit intressant att bara ta ut texten på papper, så att eleverna inte hade störts av all info som fanns runt omkring texten, för att se om de hade tolkat innehållet på samma sätt.

Arbete med tankekarta på iPaden och med Wikispaces på datorn

Efter den inledande källkritiska övningen var det dags att sätta igång och samla fakta. Eleverna samarbetade två och två (i några grupper var de tre) kring ett av följande områden: danska och färöiska, dialekter, isländska, minoritetsspråk - finska, samiska och meänkieli, minoritetsspråk - romani chib och jiddisch och norska. De fick söka information med hjälp av några utvalda sidor, men de fick även söka fritt på internet. Informationen samlade de i en tankekarta, som de gjorde i appen Popplet på iPad. Det var viktigt att de efterhand skrev upp var de hade hittat informationen, så att de kunde sammanställa en källförteckning sedan. Det som skulle finnas med i texten, förutom en källförteckning, var bland annat historia, språkliga kännetecken och en ordlista.


Redovisning
Innan de fick börja att sammanställa den information de hittat, skrev vi en gemensam faktatext i helklass, för att repetera hur man bäst bygger upp en faktatext och får med alla delar på ett bra sätt. Efter att de hade färdigställt faktatexten (skrivit, infogat bilder, eventuellt infogat you tube-klipp) på sin wikispacessida fick de redovisa för varandra. Under redovisningen uppmanades lyssnarna att anteckna under tiden, eftersom de även skulle få ett prov på detta. Inför provet kunde de även gå in och läsa på de andra elevernas wikis.

Provet genomfördes digitalt, med hjälp av Socrative. En del av provet var en fråga där de fick resonera kring olika källors tillförlitlighet. Frågan löd så här:
"Du ska göra ett skolarbete om djurförsök. Till ditt arbete har du hittat tre källor: NE, Wikipedia och ett blogginlägg. Beskriv hur du tänker kring dessa källors tillförlitlighet när du använder dem."

Så här svarade en av eleverna:

Prov med hjälp av Socrative
"Blogginlägget hade jag varit lite skeptisk till att ta fakta ifrån för att det kan vem som helst skriva på. 

Wikipedia kan också vem som helst skriva på, men jag tycker att Wikipedia känns säkrare. Men man måste vara källkritisk till alla källor. Det vill säga att man jämför olika källor för att se om de skrivit lika dant. 
Man kan även kolla när sidan uppdaterades senast. 

NE är en stängd sida. Det betyder att bara de som har skapad den hemsidan kan skriva på den. Det gör att jag känner mig lite säkrare runt den källan. De som skriver inläggen på NE vet vad de skriver om och är säkra på sin sak. Jag skulle ha litat mest på NE:s inlägg och minst på bloggen."

Ett annat svar lyder så här:

"Ifall man först hittar informationen på wikipedia är det bra att kolla med andra källor för att på wikipedia så kan vem som helst skriva fakta som kanske är fel, wikipedia är en öppen sida som vem som helst kan skriva på.

På Ne kan man vara rätt så säker på vad som står där för att då är forskare och utbildade människor som skriver fakta texter.

Den opålitligaste faktan kommer ifrån blogginlägg för att där är det mycket känslor och åsikter om vad just bloggskrivaren tycker, han/hon kanske har råkat ut för någonting och då skriver den att t.ex hörlurarna är jätte dåliga men det kan vara så att det bara var de hörlurarna som hade konstruktionsfel.

För att vara helt säker om fakta ska man kolla på flera olika källor innan man blir säker på faktan."

Sammanfattningsvis har eleverna visat att de har förstått vikten av att vara källkritisk och att de har fått möjlighet att praktisera detta under arbetets gång.

Repetition av vad vi gjort under arbetsområdet, inför utvärderingen

Efter att arbetsområdet avslutats genomförde vi även en utvärdering på sidan Polldaddy. Eleverna fick fundera kring följande frågor:

  • Vad har varit bra med arbetsområdet?
  • Vad kan göras bättre till nästa gång?
  • Hur tycker du att det har gått att samarbeta?
  • Vad tycker du om din egen insats?
  • Tycker du att du har övat din källkritiska förmåga på ett bra sätt?
  • Hur tyckte du att det var att göra provet på datorn?

Så här svarar eleverna på frågan om vad som har varit bra med arbetsområdet:

"Det har varit en rolig uppgift som man lärde sig mycket på, tiden var kanske lite kort för att kunna fixa allt så det blev en bra fakta text."

"Jag har lärt mig mycket om de nordiska språken. Det va kul att skriva texten på wikispaces. Det var kul att söka fakta och sedan skriva in det i popplet."

"Jag tycker att det var bra med att vi skrev på wikispaces för de hade ingen rättstavning eller rättning eller vad man ska säga och då får man träna på stavningen."

"Att söka sin egna fakta och sen skriva sin egna fakta text för att man lärde sig faktan på ett lätt och bra sätt (det satte sig i huvet snabbt)."

På frågan om vad som kunde göras bättre till nästa gång kom det fram önskemål om att få mer hjälp att hitta fler sidor på internet. Det är något vi var medvetna om redan förra omgången, att det är svårt att hitta fakta om nordiska språk som är lätt att ta till sig. De flesta sidor är för svåra.

På frågan om de tyckte att de hade fått öva på sin källkritiska förmåga på ett bra sätt svarade de så här:

"Ja, jag tycker att jag har koll över min källkritiska förmåga. Använder det här hemma också om jag ska leta upp något på internet. Brukar om jag ska söka upp något kanske kolla på tre fyra sidor utöver det."

"Jaa, det tycker jag verkligen! Det var hur bra som helst att vi gick igenom det här med källkritik eftersom att det var flera frågor som handlade om det på SO nationella!"

"Jag tycker att jag kunde ha varit lite mer källkritisk. Min grupp hade bara ca 5 källor och det tycker jag är lite för lite."

"Ja! Jag har inte tyckt att det varit så svårt med källkritik förut men jag blev bättre och lärde mig fem saker jag behövde kolla upp för att se om källan var säker eller inte."

Många av eleverna var lite oroliga innan när de fick reda på att provet skulle göras på datorn. Men efteråt var många positivt inställda till provtillfället. På frågan om hur de tyckte att det var att göra provet på datorn skrev de så här:

"Att göra provet på datorn var mycket mycket roligare än att skriva. Tycker verkligen att vi borde göra det oftare då det är mycket mera effektivt. Plus att det blir lite roligare för eleven en att skriva direkt på ett lösblad! Så verkligen tummen upp för ett digitalt prov!"

"Jag tycker det var roligare än att skriva för hand för att det är enklare på datorn och det är något nytt med att ha provet där."

"Det var inte bra. Jag är inte lika snabb på datorn som för hand men jag är rätt snabb. Ändå blev det jättesvårt att hinna. Jag kan inte se meningen med att ha det på datorn."

"Mycket bättre! Jag personligen som har en liten handstil och har ett hårt penngrepp tycker att det var kul! Det blev liksom roligare att göra provet efter som jag omedvetet sammankopplar dator med roliga saker."

Eleverna gick verkligen in för utvärderingen och den har gett oss flera nya tankar om hur detta arbetsområde kan utvecklas till nästa läsår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar