måndag 26 januari 2015

Sagor


I samarbete med lärarna i de båda ettorna fick jag möjlighet att arbeta vidare med sagotemat som genomfördes när de gick i förskoleklassen. I förskoleklassen läste vi under några veckor sagor och samlade på oss en massa information om sagor. Som avslutning skrev vi en gemensam saga.
 

Upplägget nu såg ungefär likadant ut. Arbetsområdet inleddes med att jag kom till klasserna och läste de sagor vi skrev när de gick i förskoleklass samt repeterade vad en saga är och vad som kännetecknar en saga. Efter det läste lärarna flera olika sagor under ungefär en veckas tid, och sedan var det dags för eleverna att skriva en egen saga två och två.
 
De fick börja med att rita en tankekarta utifrån personer, platser och saker. De kunde använda den här bilden som inspiration, där vi hade samlat i sagan vanligt förekommande personer, platser och saker:
 
 
I tankekartan skulle de skriva ner vem det skulle handla om, var sagan skulle utspela sig och om det skulle finnas någon speciell sak med i sagan. Efter det kunde de börja skriva sin saga. De fick skriva den i appen Book Creator på iPad.


När sagan var färdigskriven var det dags att börja rita bilder till sagan. Dessa skulle sedan infogas till boken. De fick fotografera av sina bilder, lära sig hur man beskär en bild och slutligen lägger in den i Book Creator.

 
De skulle även spela in när de läste texten, så att man kan lyssna på sagan. Det gjordes i Book Creator också.


När sagorna var helt färdiga bjöds förskoleklassen in till ettorna på "bokrelease". De blev bjudna på salta pinnar och saft och fick lyssna till alla sagor. Jag läste även upp förskoleklassens gemensamma saga för ettorna.

På bilderna nedan visar ettorna sina sagor för de andra i klassen samt för förskoleklassen.



Sagor i förskoleklass


Ett av de teman vi arbetar med när förskoleklassen kommer till biblioteket är sagor.
I år läste vi följande sagor:
 
Den minsta prinsessans äppelträd av Elsa Beskow
Bockarna Bruse går till badhuset av Bjørn F. Rørvik och Gry Moursund
Elddonet av HC Andersen
 
Efter varje saga pratade vi om vilka olika personer eller föremål som fanns med i sagan och skrev upp allt på ett blädderblock. Efter att alla tre sagor var lästa kunde det se ut ungefär så här:
 
 
Efter att vi hade samlat på oss en massa fakta om sagor var det dags att skriva en egen saga. Då använde vi oss av de personer, platser och saker vi hade samlat på oss.  
 
 
För att komma igång med berättandet använde vi oss av sagotärningar. Tidigare år har vi använt oss av riktiga sagotärningar,  men i år använde vi appen Rory's Story Cubes. Eleverna fick sitta i grupper om 3-4 och kasta tärningar och hitta på egna sagor.
 
 





Jag utgår ifrån boken Berättarverkstad med barn av Kerstin Lundberg Hahn när jag skriver sagor ihop med en barngrupp. I boken finns flera tips på hur man börjar en saga och hur man för berättande framåt så att alla känner sig delaktiga. Jag hade hittat på en första mening som användes i alla grupper som inledning. Trots att alla grupper hade samma personer, platser och föremål att utgå ifrån blev sagorna väldigt olika varandra.
 
När sagan var färdigskriven var det dags att rita bilder till den. Eftersom en del elever har svårt för att komma på vad de ska rita, började vi i år med att gemensamt diskutera vad man skulle kunna rita för att illustrera sagan. Det resulterade i att det i år verkligen blev bilder som hörde till sagan.


 
Här kan man läsa de färdiga sagorna:
 

söndag 25 januari 2015

Energi och hus

Under höstterminen genomfördes ett samarbete med lärarna i NO i ämnet fysik år 6. Uppgiften var att söka information om en anvisad energikälla, och redovisa informationen i Book Creator på iPad. Eleverna fick arbeta med någon av följande energikällor: vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, solenergi, luftvärmepumpar, jordvärme/bergvärme, kol, naturgas, biogas, råolja, pellets/braskamin, fjärrvärme och etanol.

I grupper om två skulle de skriva om sin energikälla med utgångspunkt i hållbar utveckling (ekonomi, miljö och social påverkan), samt om för- och nackdelar. De fick läsa in sig på varandras energikällor och sedan hölls en debatt där man skulle debattera för sin energikälla och kunna bemöta de andras motargument.

Arbetsområdet inleddes med en källkritisk övning. Jag hade valt ut några sidor som de fick titta på och diskutera sig fram till om det var en bra och trovärdig källa att använda sig av. Jag hade även satt ihop en liten länksamling till varje energikälla, så att eleverna hade något att utgå ifrån när de börja de söka information.

När de hade sammanställt informationen i Book Creator skulle de även lägga in bilder för att komplettera texten. De fick söka upp bilder på Google som är fria att använda och lägga in dem i boken. Hittade man inte någon bild som var godkänd att använda fick man rita en själv, som en av grupperna gör på bilden nedanför. De kom på att de kunde lägga ett papper på iPaden och rita av på det sättet.

Arbetsområdet resulterade i många fina böcker om energikällorna, en livlig debatt och många källkritiska ställningstaganden under informationssökningens gång. Här fick de verkligen träna förmågan att

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
(Kursplanen för fysik, Lgr11)

Arbetsområdet fortsatte sedan med att de skulle göra en ritning till ett hus och göra ett medvetet val av energikälla till just det huset.