måndag 11 januari 2016

Kommenterad källförteckning


I samband med ett arbetsområde i svenskan år 6, där eleverna skulle söka fakta om författare och presentera faktan i Keynote, så provade vi att arbeta med kommenterad källförteckning.

Arbetsområdet innefattade följande från det centrala innehållet:

- några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk
- informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet
- hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt

Vi hade i förväg valt författare som eleverna skulle söka information om, så de fick inte själva välja författare. Detta för att säkerhetsställa att klassen gemensamt fick ta del av många olika författarskap i samband med redovisningen.

Det viktigaste i arbetsområdet var att få syn på elevernas källkritiska förmåga. Därför fick de välja ut tre av de källor de hämtat information från och kommentera dessa, alternativt motivera varför de valde att inte hämta information från källan. På pappret eleverna fick stod följande:

Skriv ner den källa du använt.
Resonera kring varför du valde att använda källan / inte valde att använda källan.
Tips! Använd din lathund i källkritik när du resonerar.
Tips! Använd ord som därför att, eftersom, vilket leder till, å ena sidan/andra sidan, på grund av.

Utifrån följande kunskapskrav sambedömde jag och läraren elevernas kommenterade källförteckningar:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.

För att förtydliga vad som krävdes på de olika nivåerna valde vi att bedöma elevernas kommentarer enligt nedanstående:

För att få ett A ska alla tre källor ska ha ett fördjupat resonemang. Det ska finnas en motivering (eleven använder orsaksbindeord, ser både fördelar och nackdelar) kring valet av källa utifrån minst två aspekter från checklistan i källkritik för varje kommenterad källa.

För att få ett C, samma som A men endast en aspekt från checklistan i källkritik krävs.

För att få ett C ska minst två av tre källor ska ha ett resonemang.

Checklistan i källkritik är hämtad från Kolla källan:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074

Här nedan följer exempel på elevsvar på de olika bedömningsnivåerna:

Exempel på E-nivå:

Syftet med källan är att informera om böcker. Datum finns. Kontakt finns. Jag kan få samma information från andra ställen.
(Källan som kommenteras är författarens förlags sida.)

Jag valde barnensbibliotek.se för att den var trovärdig och så skrev hon om sig själv på sidan. Det stod inte när hon skrev den men faktan var sann. De ställde frågor som hon fick svara på så det blev trovärdigare. Sidan var seriös. Sidan försökte sälja böcker och låna ut så faktan var nog sann om henne. Det fanns kontaktinformation. Syftet var att sälja och informera om henne.

Exempel på C-nivå:

Den verkar trovärdig på ett sätt eftersom den senast är redigerad för 4 dagar sedan. Men å andra sidan så kan vem som helst skriva på den vilket leder till att man inte kan veta om allt som står där är sant. Faktan på sidan stämmer till viss del eftersom jag hittat samma fakta på andra sidor.
(Källan som kommenteras är Wikipedia.)

Jag har valt denna källa eftersom det står om författaren, om hans böcker och mer. Författaren har skrivit den själv. Den är bra eftersom han vet mycket om sig själv men å andra sidan försöker han att marknadsföra massor. Denna sida innehåller sådant som jag kollat finns i andra sidor.
(Källan som kommenteras är författarens egna hemsida.)

Exempel på A-nivå:

Jag valde att använda denna källa för att det är ett bokförlag som har gett ut en del av hennes böcker. Källan är pålitlig på ett sätt, då de har gett ut 19 böcker om hon har skrivit, och då lär de veta en del om henne. Å andra sidan vill de sälja hennes böcker, vilket leder till att det för det mesta står bra saker om henne. Därför tittar jag extra på när det står att hon har gett ut många fantastiska böcker, för då vill de bara få läsarna att köpa böckerna. Den är även pålitlig eftersom det står hur man kontaktar dom, det finns telefonnummer, e-postadress och besöksadress.
(Källan som kommenteras är författarens förlags sida.)

Jag har valt att använda Wikipedia för att det står mycket om författaren. Det står mycket om hans liv och alla hans böcker står med. Det står också vilka priser författaren har vunnit. Syftet med källan tror jag är att informera om författaren. Denna källa har med när den senast blev uppdaterad. Det var för två veckor sedan. Källförteckning finns också med men å andra sidan finns inte någon kontaktinformation med. Jag litar på denna källa eftersom att den har källförteckning och vilken dag den blev uppdaterad. Jag är ändå lite osäker på denna källa eftersom vem som helst kan gå in på denna källa, vilket leder till att det kan stå massor av påhittat på sidan.

 
Sammanfattningsvis kändes det som ett bra sätt att få syn på elevernas källkritiska förmåga. Det tog dock ganska mycket tid i anspråk för eleverna att skriva sina kommentarer. Kanske inget man gör vid varje arbetsområde, men vi kommer absolut att göra det igen här på skolan.

torsdag 7 januari 2016

Martin Olczak besökte treorna

I mitten av oktober fick de båda tredjeklassarna besök av Martin Olczak som en del av projektet Läsning pågår Linköping. Innan besöket hade eleverna förberett sig genom att läsa flera av hans böcker och skrivit frågor som de ville ställa till honom.

Han började med att berätta att han som 9-åring gjorde något 27 gånger om dagen. Eleverna fick försöka lista ut vad det var han gjorde så ofta. Svaret var att fantisera! Mest fantiserade han om fotboll. Hans bästa fantasi var att han, mitt under en rast på fotbollsplanen på skolgården, skulle bli upptäckt av förbundskaptenen i fotboll, som bara råkade passera förbi skolan Martin gick på. Det hände ju såklart aldrig, men han har haft stor nytta av att vara bra på att fantisera i sitt jobb som författare.

Han började skriva när han var 9 år, trots att han egentligen ville bli fotbollsspelare eller uppfinnare. Från att han var 13 år så var det författare han visste att han ville bli. Det är hans fru, Anna Sandler, som ritar bilderna till hans böcker. Han vet inte riktigt hur många böcker han har skrivit, men han vet att det är fler än tjugo, men färre än trettio. Han gillar alla sina böcker, men har ett speciellt förhållande till boken Elsa och godnattsagorna, som var den första boken han och Anna gjorde tillsammans.

 
Totalt har det kommit ut åtta böcker om i serierna om Jack och fler är planerade. Böckerna utspelas i Stockholm eftersom Martin är född och uppvuxen där. Han får sina idéer av att åka till Gamla stan i Stockholm och gå runt i gränder. En Jack-bok tar ungefär 3-4 månader att skriva.

Eleverna fick hjälpa Martin att påbörja den nionde boken om Jack. Historien skulle utspela sig i Linköping och fantasin hos eleverna visste inga gränser. Kanske skulle domkyrkan börja brinna, det bodde en jätte som inte gillade kyrkklockor i närheten, kanske var det han som hade satt eld på kyrkan? Eller så skulle historien ta sin början här i Hjulsbro, med ett sjöodjur boendes under bron. Vi får ser om Martin använder några av elevernas idéer till sina kommande böcker!

Såklart avslutades besöket med en hel del autografskrivande!